När jag skriver detta sitter jag på ett väl luftkonditionerat café i Meatpacking District på Manhattans västra sida. Utanför är det så varmt att jag svettas på fotryggarna och bränner lungorna i varje andetag. Fukten där ute gör min hud klibbigare än skosulorna på bartendern på en irländsk pub och alla finnar som kommer med humiditeten får mig att se en tonårings ansikte varje gång jag möter min spegelbild.
Vi kan väl säga så här. Nästa sommar åker jag hem innan juli hinner börja. Det är mitt första löfte.
Efter exakt 136 dagar sätter jag mig den 1 augusti på planet från Newark Airport till slutstationen Landvetter. Göteborg. Min älskade stad. Jag ser så mycket fram emot att andas in den friska sommarluften, känna doften av hav och solbrända klippor, somna till vågornas småprat med skrovet på vår segelbåt och lyssna på min familj smågnabbas om vem som egentligen vann den senaste omgången av Plump. Jag saknar pappas panikslagna blick när han inser att någon nallat på hans nattchoklad. Och syrrornas fria sång när de sitter med varsina hörlurar i sittbrunnen medan vi seglar. Jag saknar Hanna. Min tvillingsjäl. Och jag saknar hennes mage, som när jag lämnade inte var större än vad min mage brukar vara efter en redig tacobuffé på en fredag, men nu är stor och fin och full av liv. WOW. Tänk att jag har det där att komma hem till. Blir alldeles pirrig.
Jag kommer att vara hemma i två månader för att ladda om och suga åt mig av all energi jag kan få från min familj och mina vänner i Göteborg. Jag kommer även att jobba på ett par sommarprojekt med ESMG/Hockeysverige under tiden i Sverige, vilket känns skönt, inte kan jag ju bara vara ledig i två månader? Skulle klättra på segelbåtens väggar. Jag kommer dessutom tillsammans med Erik fortsätta med boken, som snart ska skickas för tryck.
Därefter, den 29 september, går resan tillbaka till New York och jag påbörjar min andra vända i staden. Målet är nu att kunna fortsätta arbetet jag påbörjade med Hockeysverige under våren. Vi har en hel del roliga projekt på gång, jag kommer dela med mig av dem så fort allt är klart. Det ska bli oerhört spännande och inspirerande att kunna vara på plats under en hel säsong, och vara med från start.
Och om allt går som jag hoppas så åker jag hem en sväng över jul (vill inte missa första julen som moster!) och sedan åker jag inte hem igen förrän efter draften nästa juni. Det blir en längre vistelse än denna gång, men det har verkligen gått förvånansvärt bra så jag känner mig inte orolig.
Men först ska jag njuta av lite regnig Göteborgssommar och mys med familj och vänner. Längtar!