Händer det er också ibland att en adrenalinflod av drömmar sköljer över er och ni inte riktigt vet var ni ska ta vägen? Jag sitter just nu och söker ett jobb (som i princip är det drömmigaste jobbet jag skulle kunna komma på) och det är som att man går in i ett mode där allting bara är grönt, soligt, pirrigt och möjligt. Jag kommer givetvis inte att få detta jobbet, men känslan finns där ändå.
När jag nu ger mig ut på rätt outforskad mark, jag har aldrig tidigare avslutat ett jobb utan att veta vad jag ska göra därefter, så blir mina drömmar så ofantligt stora. Ena stunden drömmer jag om den där tjänsten jag beskrev ovan, nästa sekund har jag i min hjärna tagit fram tio idéer på saker jag skulle vilja starta, göra, testa. Det kan vara koncept, frilansidéer, nya företag. Allt i ett stort, härligt, sprudlande konfettiregn i huvudet. Det finns inga gränser. Fantastiskt! Nästan som att vara kär. Eller full. Eller båda.
(Ps. Imorgon kommer jag vara nere på jorden igen, och på söndag kanske jag är tillbaka i drömmarnas land. Det är just den kroppsliga och mentala berg- och dalbanan som gör livet och ovissheten så himla härliga.)
Detta är inlägg 79 av 100 i projektet #blogg100 skapat av Bisonblog